Segelsemestern 1981

I augusti 1981 gjorde jag, sonen Fredrik och min dåvarande fru en seglats på Hjälmaren och Mälaren i den segelbåt, som jag köpt tidigare under året. Båten var en begagnad Stotriss mk 2. 5,25 m lång och 2 m bred men med 4 kojplatser. Med en 6 hk utombordsmotor kunde vi ta oss fram när det inte gick att segla, som i Hjälmare kanal.
Planen var att först segla till Nannberga och besöka min syster och svåger innan vi skulle fortsätta till Notholmen där Hjälmare kanal börjar och övernatta där för att sedan gå kanalvägen till Arbogaån följande förmiddag. Seglatsen fram till Notholmen gick bra i det fina vädret, men när vi kom fram till Notholmens inlopp mötte vi turistbåten som just lämnat kanalen. Höll ut maximalt åt styrbord för att inte komma för nära det större fartyget. Vad som inte syntes så lätt och som jag missat var rester av en gammal brygga utmed strandskoningen. De tjocka bryggpålarna slutade några decimeter under vattenytan och när jag girade för att återgå in i farleden träffade rodret en påle så att den brytpinne som höll roderinfästningens nedre del brast. Som tur var kunde jag ju styra med motorn så vi kunde ta oss till gästbryggan. Att laga rodret var inga problem. Jag hade en del prylar som jag räknade med kunde vara till hjälp om något skulle hända. Så jag ersatte den brustna brytpinnen med en saxpinne och sedan var det ingen fara.

Vi fortsatte enligt planen och gick genom Hjälmare kanal för att komma ut i Arbogaån vid Gravudden. Fortsatte sedan på ån till Kungsör där vi kom ut på Mälaren. Att segla på Mälaren var för oss nybörjare ett äventyr. Vår färd gick via Kvicksund, där vi övernattade, till Tidö där vi såg på slottet samt åt en god middag på värdshuset. När vi skulle segla vidare stötte vi på greve Bernadotte, som anlände i sin Stella Polaris. En stunds samtal på bryggkanten blev det då vi kom på att vi hade en del gemensamma minnen från Stenhammar i Flen. Vi fortsatte därefter mot Västerås, men vi valde att ankra utanför en liten ö innan vi kom fram. Gummibåten pumpades upp och så blev det en del roende för fördriva lite tid och även se vad som fanns utmed stranden.

På morgonen efter frukosten så lättade vi ankar och styrde in mot Västerås gästhamn där vi kom att ligga ett par nätter. Vi passade givetvis att se oss om i staden. När Västerås betraktades som avklarat lossade vi förtöjningarna och riktade in oss på Sundbyholm utanför Eskilstuna. Det blev en fin seglats med god fart. Hittade snabbt en bra plats på gästbryggan. När vi sedan gick runt för att se på omgivningen såg vi en flicka med ett rött hår och genast började vi skoja om att det kanske var vår släkting Karin, som vi såg. Och det var det. Vi kontaktade mina föräldrar som bodde i stugan vid Karlslund och talade om att vi kommit fram till Sundbyholm. Min pappa kom och hämtade oss och sedan var vi vid stugan några dagar innan det var dags att segla vidare. Nu till Torshälla. Efter en natt i Torshälla styrde vi kosan mot Kvicksund och vidare till Kungsör. Efter en natt i Kungsör fortsatte vi till Gravudden utanför Arboga där vi fick vänta en stund innan vi fick påbörja vår kanalfärd till Hjälmaren. En kanalfärd som gick enkelt. Efter att vi lämnat kanalen i Notholmen övernattade vi vid Notholmens gästbrygga. Morgonen därpå fortsatte färden. Nu med Nannberga som destination. Inte mycket till vind. Vinden avtog snart helt och det blev mycket gång för motor. I den totala stiltjen passade vi på att bada mitt ute på Storhjälmaren.

Framme i Nannberga gick vi till min systers och svågers privata brygga där vi kunde förtöja och ha båten liggande medan vi besökte dem. Fredrik fick nu chansen att träffa sin kusin Magnus vilket han uppskattade.

När vi väl återkom till Örebro efter vår långa (i våra ögon) segeltur hade vi många minnesbilder och upplevelser i bagaget.

En samling bilder som jag tog under familjens segelsemester sommaren 1981.